Strålande

Varför blir extremt små mängder radioaktiva ämnen och strålning så farligt om det har med ett kärnkraftverk att göra? I dagens HN kan man ånya läsa om uppskärrade närboende till Ringhals som finner sig maktlösa och överkörda då de betraktar hur hav, stränder och annan miljö ödeläggs av utsläppen från Ringhals tvättstuga.

Jag inser att de här intressegrupperna inte är rakt upp och ner korkade, vilket annars är den korrekta slutsatsen om man tar del av deras argumentation. Men av någon orsak, som jag inte lyckas begripa, verkar de bli totalt irrationella när de försöker analysera ett kärnkraftverks verksamhet och därmed förknippade risker och miljöpåverkan.

Istället för att söka rationella skäl till gruppens oro ska jag ge ett konstruktivt tips: gå aldrig mer till tandläkaren!

Av den stråldos en genomsnittlig svensk utsätts för kommer ca hälften från bostäder, ca en tredjedel från medicinsk verksamhet (t.ex. röntgen hos tandläkaren) och ca en femtedel från naturliga strålkällor (berggrund, kosmisk strålning). Ungefär en procent kommer från annan verksamhet, bl.a. kärnkraft. Delen av denna procent som kommer från kärnkraft drabbar så gott som uteslutande personal som arbetar inne i själva kraftverket; utsläpp till omgivningen representerar en försvinnande liten andel. Av denna försvinnande lilla andel av en del av en procent av en årlig genomsnittsdos, är fraktionen som kommer från Ringhals tvättstuga oerhört liten. Jag kan inte med säkerhet kvantifiera fraktionen, men det handlar om miljondelar eller mindre av den genomsnittliga årliga stråldosen.

Alltså: genom att följa mitt tips och sluta upp med tandläkarbesök och andra aktiviteter som ger mätbara bidrag till den årliga stråldosen, kommer de närboende till Ringhals att minska mängden strålning de utsätts för tusen och åter tusen gånger mer än om elproduktion med kärnkraft helt och hållet skulle upphöra.