Pelikanfallet

Mellan Green park och den privata trädgården bakom Buckingham Palace går en lång allé. När man har joggat förbi denna (på Green park sidan förstås) kan man snedda genom korsningen framför residenset och komma över i S:t James’s park.

Parkerna i London befolkas - förutom av gående och joggande människor - till största delen av ankor och ekorrar, samt några pelikaner vid en av de små dammarna. Jag noterade också en person som verkade bo på en parkbänk och tre hästar med ryttare som gled förbi i lätt galopp. Jag åt en anka igår kväll, men det var svårt att avgöra om den kom från någon av flockarna jag passerade.

Morgonens runda blev 5-6 km ungefär. Trots att jag inte tränar så där förfärligt mycket, har jag nog ändå en väldig fördel av att det sker i de centrala delarna av en storstad. När jag väl ger mig ut på 42 km färden i Berlin i september kommer miljön att kännas bekant; en enorm psykologisk fördel gentemot de konkurrenter som bara sprungit på motionsspår i skogen, på löparband eller i andra icke-kosmopolitiska sammanhang.

Efter joggningen och en stärkande frukost gick jag till fots för att komma till kontoret. Det är strejk på tunnelbanan idag, men jag bor nära och hade nog gjort promenaden á bara 20 minuter i alla fall. Dagen ägnar jag åt diverse sysslor här. Ikväll reser jag vidare till Stockholm.