Detta tillfälle är den enda gång på året som jag brukar bära min vita Chalmers-mössa. Nu är inte bruket av studentmössa på valborg fullt lika utbrett i Bua som i t.ex. Uppsala, Lund och andra universitetsstäder. Närmare bestämt brukar jag vara helt ensam med denna utstyrsel här. Fördelen är att jag syns bra i folkvimlet, om någon vill antingen söka upp eller undvika mig.
Oftast urskiljer man mycket lite av vårtalet. Brasans sprakande och folksamlingens sorl utgör en effektiv ljudridå. Det gör inte så mycket. Det brukar ändå mest vara töntiga lokalpolitiker, hembygdsföreningstomtar eller andra byfånar som släpps fram på estraden. Ikväll kan det bli lite bättre, enär talet ska levereras av den infödde Bua-bon, fiskarsonen och rolige tidningskåsören Krister Svan. Jag ska besvära mig lite mer än vanligt om att knipa en av de ca dussinet ståplatser längst fram där man kan höra något.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar