Jan in memoriam

Vi träffades första gången för drygt 10 år sedan. Det var inte på vår arbetsplats Ringhals, utan i Varbergs simklubb och senare i Ringhals maratonklubb som vi kom att ha mycket roligt tillsammans. På den tiden vi hade barn som tränade där, slank jag nästan i förbifarten in som funktionär i simklubben. Jag kom att hänga kvar ett par tre år efter att våra barn slutat simma, mest pga Jans envisa övertalning.

Jan var exempellös i sin optimism, engagemang och tro på det han gjorde. Det smittade av sig. Klubben skulle aldrig ha utvecklats så enormt utan hans sätt att med stora egna insatser och entusiasm också få andra att göra lite extra.

I maratonklubben märktes det alltid när Jan fanns med på våra resor och utflykter. Han var en äkta lagspelare, visade alltid omsorg om lagkamraterna och delade ständigt med sig av humor och skratt. Mitt bestående minne och intryck av Jan är kort och gott hans glada leende - som skymtar i filmsekvensen. Så här var han. Så ska jag minnas honom. Så ska jag alltid sakna honom.