Jag är inte särskilt kräsen vad gäller maten, den är det heller inget fel på. Serveringen däremot. Igår kväll spenderade jag nästan en timma i restaurangen. Först väntade jag 15 minuter på att få beställa, sedan 20 minuter på att maten skulle komma in. Efter att så ha ägnat 5 minuter åt själva ätandet, fick jag igen vänta 15 minuter innan jag lyckades fånga personalens uppmärksamhet och kunde betala.
Menyn har två blad som jag kan nästan utantill. Vad är det som får servitrisen att misstänka att jag just denna gång nog behöver fundera i en kvart innan jag är mogen att beställa? Igår hann jag inte förekomma som jag ibland gör genom att beställa omedelbart när jag får menyn, innan hon/han har hunnit smita ut i köket. Än mer enerverande är det att sitta och vänta när man vill betala och gå.
Fenomenet är inte unikt för Scandic, jag tycker det är symptomatiskt för väldigt många serveringar i Sverige. Skillnaden mot USA kunde inte vara större. Där är de nästan irriterande påflugna i att oavbrutet bevaka gästerna. I snitt varannan minut kommer någon förbi och frågar om allt är bra, ska man beställa något mer, osv.
Vanliga veckokvällar när jag bor över i tjänsten och äter själv, skulle jag av dessa två varianter klart föredra amerikansk stil på serveringen.
Dagens bild. Från New York tror kanske någon? Inte alls, det är Vällingby centrum sett från mitt kontor på 9:e våningen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar